Större flyktingmotstånd bland unga på landet än i storstäder

Som jag tidigare noterat här så har flyktingmotståndet i svensk opinion minskat till 45 procent (de anser att det är ett bra eller mycket bra förslag att ta emot färre flyktingar).  Att personer med akademisk utbildning är mindre negativa än personer med enbart grundskola har analyserna visat sedan jag började studera flyktingopinionen i Sverige 1991. Men hur påverkas attityden om vi undersöker relationerna mellan utbildning, urbanitet och generationstillhörighet?

Låt oss först titta på hur attityden varierar med urbanitet. I Göteborgs universitets  SOM-undersökning 2008 anser 49 procent av dem som bor på landsbygden att det är ett bra eller mycket bra förslag att ta emot färre flyktingar. I mindre städer är andelen 48 procent, i större städer 44 procent och i de tre storstadsområdena 41 procent. Storstadsbor är således minst negativa och landsbygds- och småstadsbor mest negativa.

Hur är det med utbildningens betydelse då? I SOM-undersökningen 2008 anser 57 procent av dem med endast grundskola att det är ett bra eller mycket bra förslag att ta emot färre flyktingar. Bland dem med gymnasium eller folkhögskola är andelen 53 procent, med eftergymnasial utbildning men ingen högskoleexamen 40 procent och bland dem med examen från universitet och högskola är andelen 28 procent. Ju högre utbildning desto mindre negativ alltså.

Men om vi undersöker både utbildning och urbanitet, vad händer då? Jo, de allra minst negativa till flyktingmottagning är högutbildade på landsbygden medan de mest negativa är lågutbildade i större städer. Storstadsbefolkning med endast kort utbildning är nästan lika negativa till flyktingmottagning som landsbygdsbefolkning med motsvarande utbildning. Utbildningsfaktorn är alltså en klart starkare förklaring till attityd till flyktingmottagning än om man bor på landet eller i storstaden.

Även generationstillhörighet samverkar dock med urbanitetsgrad. Flyktingmotståndet är starkare bland unga som bor på landet än bland unga som bor i storstaden. Bland personer under 30 år som bor på landsbygden vill 52 procent ta emot färre flyktingar medan andelen i samma åldergrupp i storstäderna endast är 35 procent. I gruppen över 60 år är dock storstadsboende mer negativa till flyktingmottagning än samma generation på landsbygden. Bland dem över 60 år har det överhuvudtaget liten betydelse om man bor på landet eller i staden, attityden är likartad. Bland dem under 30 är det istället drastiska skillnader – unga på landet är avsevärt mer negativa än unga i storstäderna.

Attityden till flyktingmottagning förklaras därmed framför allt av utbildningsnivån men urbanitet har stor betydelse för flyktingattityderna i den yngre generationen.

Hela SOM-rapporten ”Svensk Höst” presenteras vid en presskonferens i Göteborg den 7 juli.

Annonser

8 reaktioner på ”Större flyktingmotstånd bland unga på landet än i storstäder

  1. Frågan efter detta blir naturligtvis vad det är som gör att utbildning är negativt korrelerat (uttrycker jag mig rätt?) till flyktingmotstånd? Är det något i själva utbildningen som gör att människor blir mera ”upplysta”, eller ingår de högutbildade i en ”klass” där det är politiskt korrekt att vara positiv till invandring? Skall man spekulera ytterligare kan man ju fråga sig om det egentligen är den bakomliggande variabeln inkomst som gör att man är positiv till invandring, kanske p.g.a. att man inte känner sig hotad av lågkvalificerade flyktingar på arbetsmarknaden (en djärv hypotes kanske!).

  2. Mycket intressant fråga. Det finns en utvecklad debatt kring just detta inom samhällsvetenskapen.

    Den allmänna uppfattningen är att utbildning tenderar att utveckla tolerans, vidsyn och problematisering. Egenskaper som samvarierar med en mindre negativ syn på flyktingar. Stora undersökningar (inte mina) har visat att det är utbildningen som sådan, inte klass eller kön, som är central. Men, ju högre allmän utbildningsnivån blir i ett land, destor mindre starka blir förtås de sambanden.

    Inkomstvariabeln funkar inte, mycket svaga samband.

    Utbildning och livsstil hör samman, vilket också innebär att inriktningen på utbildningen har samband med synen på invandrare och flyktingar – pedagogisk utbildning ger t ex en mer positiv syn på flyktingar än t ex handelsutbildning.

    VS

  3. ”Den allmänna uppfattningen är att utbildning tenderar att utveckla tolerans, vidsyn och problematisering.”
    Med samma logik skulle man ju då dra slutsatsen att partier till vänster lockar till sig väljare med mindre tolerans/vidsyn och sämre förmåga till problematisering eftersom stora delar av deras väljarkår består av arbetare och andra med lägre formell utbildning. Men förklaringsmodellen kanske bara gäller inställningen till flyktingmottagande eftersom den då ger den politiskt önskade slutsatsen att det rör sig om ett ”utbildningsproblem” och inte om att den förda migrations-/integrationspolitiken i sig skulle utgöra ett problem?

    Samvariation och orsakssamband skall INTE blandas samman, då kan man i princip ”bevisa” vad som helst! (T.ex. så finns det en stark samvariation mellan när studenter anmäler sig till tentamina och hur man klarar sig på denna, de som anmäler sig tidigare klarar sig bättre. Att ur detta dra slutsatsen att när man anmäler sig till tentamina är en ”central faktor” för hur man klarar sig är ju rent svagsint, ett betydligt mer troligt orsakssamband är att väl pålästa studenter anmäler sig tidigare.) Samvariation kan enbart envändas för att motbevisa ett orsakssamband INTE för att bevisa ett sådant! När det gäller utbildningsnivå och inställning till flyktingmottagande är ett troligt samband att de med lägre utbildningsnivå i större utsträckning än de med högre utbildning konfronteras med, eller känner sig hotade av, de negativa effekterna av dagens migrations-/integrationspolitik. När det gäller geografisk spridning av attityderna till invandrings så är det mest troliga att i områden som drabbats hårt av de negativa effekterna av dagens invandringspolitik (t.ex. i Skåne) generellt är mer negativa till denna än mer förskonande områden (t.ex. i Norrland).

  4. Som du naturligtvis förstår sammanfattade jag forskningsläget. Och vad du än tycker om det och oavsett vilka politiska konsekvenser det får så är den allmänna uppfattningen enkelt uttryckt just den jag formulerade. Ochj ag har inte blandat samman korrelation och orsakssamband – om du läser den kommentar jag svarade på så ser du att den just var en orsaksfråga. Och det var den jag svarade på.

    Vad avser dina egna orsaksförklaringar om de negativa effekterna så är de enkla att motbevisa då storstadsbefolkningen (där huvuddelen av invandrare bor) är mindre negativa än de på landet. Att de med lägre utbildning ”känner sig hotade” av invandring är ju snarast ett belägg för de effekter jag menar att utbildning har.

    Din ton i kommentaren är väldigt aggressiv, det är trevligare och mera fruktbart om du stämmer ned tonen lite grand.

    VS

  5. Den ”allmänna uppfattningen” bland (vänstersinnade) akademiker är ju knappast detsamma som ett vetenskapligt bevisat orsakssamband. Betvivlar starkt att inställningen till invandring skulle handla om rent mentala processer, där vissa som fått ”rätt” utbildning och lärt sig tänka ”rätt” är mer redo för vår sköna nya värld än andra, och där orsaken till skillnader i mental beredvillighet inte har något med livssituation, social position och materialitet att göra. Det är ett idealistiskt tänkande som speciellt vänstern hade avfärdat om det gällt något annat, men som de för fram så fort multikulturalismen som postideologiskt räddningsprojekt ifrågasätts.

    Att t.ex. just negativa effekter av invandringen är en betydelsefull faktor går knappast att förneka. Eller menar du verkligen att orsaken till att man är mer negativ till invandring i Skåne än i Norrland beror på att folk är mer välutbildade i Norrland? Att de lägre socialgrupperna, som oftast har lägre utbildningsnivå, drabbas hårdare av invandringens negativa konsekvenser är ju ett faktum och att dessa därför känner sig mer utsatta, eller ”hotade”, är ju knappast konstigt. Det är inget som går att ”utbilda” bort, i alla fall inte om man med ”utbildning” menar att man skall lära dessa att ”tänka rätt”.

    Jag har svårt att se vad som var ”aggressivt” med mitt tidigare inlägg? Om du nu inte uppfattar allt ifrågasättande av dina teorier som ”aggressivt”.

  6. Roger Svensson:
    Din hypotes är alltså att negativitet till flyktingmottagning skulle hänga samman med upplevelsen av ”invandringens negativa konsekvenser”. Låt oss då få en lista på vilka dessa ”negtiva konsekvenser” är, så kan de som forskat om detta kolla om det finns statistiska samband mellan dessa konsekvenser och attityden till flyktingmottagning (för själv verkar du inte ha några siffror att komma med). Jag tycker det verkar som du utgår från något slags ”magkänsla” i kombination med tvivelaktig journalistik när du beskriver opinionsläget i Sverige.

    För övrigt så tycks det som om du gör vissa allvarliga anklagelser när det gäller forskningens värdefrihet. Vad jag kan kan se finns det i det ursprungliga blogginlägget inget som skulle indikera att en viss position i flyktingfrågan skulle vara ”rätt”. Och själv använde jag t.ex. termen upplyst inom citattecken, när jag frågade om effekten av vissa utbildningar. Och även om det nu skulle vara så att många akademiker är ”vänstersinnade” (finns det siffror på att det är så?) så kan naturligtvis inte den här typen av kvantitaiv forskning diskrediteras genom att hänvisa till det (såvida du inte vill hävda att man avsiktligt bortser från siffror som inte passar den politiska linjen).

  7. Roger: Mikael har på ett utmärkt sätt redogjort även för min ståndpunkt i frågan.

    Jag ber dig också notera att jag skriver i bloggposten att utbildning har en mycket stark förklaringskraft (inte i teoretisk utan i statistisk mening) på attityden till flyktingmottagning. Jag skriver inte att det är den enda variabeln. I min forskning har jag tvärtom visat att det finns regionala variationer som INTE kan förklaras av t ex utbildning.

    Att ifrågasätta det jag skriver är inte alls något som jag tycker är problematiskt. Men att göra det som om man själv satt inne med Sanningen är bara ofruktbart.

    VS

Kommentarer inaktiverade.