Vem försvarar yttrandefriheten?

Är yttrandefriheten villkorad? Ja, den frågan är rimlig att ställa sig efter att ha läst DN:s ledare idag fredag med rubriken ”Håll rasismen kort!”. I ledartexten återberättas att utrikespolitiska föreningen vid Linköpings universitet bjudit in Ahmed Rami till en debatt om yttrandefrihet. Ahmed Rami har dömts i svenska och franska domstolar för hets mot folkgrupp och spridande av antisemitisk propaganda. DN skriver att Rami ”missbrukat” yttrandefriheten och därför borde inte Linköpings universitet ”upplåtit sina lokaler” för en sådan antisemit. Men Rami var inte inbjuden för att prata om substansen i sina antisemitiska åsikter, istället var han där i sin egenskap att vara en av dem som faktiskt överskridit gränserna och t o m dömts för det. Visst är det intressant att låta den typen av personer få konfronteras med de principer som bygger upp vårt öppna samhälle? Upp med trollen i ljuset så spricker de!

Någon har skrivit (påminn mig gärna!) att moralism är förbehållen liberaler. En konservativ kan argumentera utifrån nation, tradition och religion medan en socialist kan ikläda sig rollen av försvarare av klass, parti och marxism. Men en liberal – vars yttersta värde är individuell frihet – hamnar i moralismens träsk så fort individerna ”missbrukar” de principer som hon/han håller högt. Hur kan en per se obegränsad frihet som yttrandefrihet ”missbrukas”? Är det missbruk av yttrandefriheten att kräva kvinnan tillbaka till spisen eller homosexuella i garderoben? Naturligtvis inte, om än omdömeslöst. Tolerans är att stå ut, inte med det acceptabla utan just det man inte vill acceptera.

Yttrandefriheten är lika och gäller för alla. Rami har, såvitt jag vet, avtjänat sitt straff. Litar DN inte på folket – tror de att Rami är en folkförförare som skall få oss alla att bli anti-semiter? Jag tillhör dem som inte bara anser att rasismen skall hållas kort utan tvärtom att den aktivt skall motarbetas – på värdegrund. Jag kan stå upp när och var som helst och utöva mitt grundlagsskyddade motstånd mot anti-semitism och annan rasism. Men om inte liberalerna själva tror på yttrandefriheten som fundament i en öppen demokrati vem skall då försvara den?

Annonser

4 reaktioner på ”Vem försvarar yttrandefriheten?

  1. Och varför inte påminna folk om J. S. Mills gamla argument om yttrandefrihet: även om vi inte gillar det som andra säger så hjälper det oss att slipa våra egna motargument genom att lyssna på dem…

  2. När jag var ung en gång för länge sen och kände mig tvärsäker brukade jag formulera teser om ditten och datten. Den om tolerans gillar jag fortfarande. Den löd så här:

    Man ska tolerera allt, utom intoleransen.

    Intoleranta gärningar kan alltså inte tolereras. Jag hoppar över de knipiga definitionsproblemen därvidlag. Återstår frågan, intoleranta yttranden, ska de tolereras?

    Jag tycker att lagstiftarna har lyckats rätt bra när gränsen dras vid ”hets mot folkgrupp”. Ett hetsande uttalande, sett i sitt sammanhang, kan vara en gärning som går ut på att inte bara uttala sig omdömeslöst, men att framdriva intoleranta handlingar.

  3. ”Upp med trollen i ljuset så spricker de!”

    Exakt så! Selektiv yttrandefrihet är ingen yttrandefrihet då den per definition utgår från att yttrandefriheten är en anomali och kräver censorer.

  4. Selektiv yttrandefrihet skapar också laddningar kring vissa tabun som ger dem en attraktionskraft de kanske annars skulle sakna.

Kommentarer inaktiverade.