Credo om motståndet mot kapitalismen

Den globala rättviserörelsen, just den ja, brukar beskrivas som en del i det stora motståndet mot den globaliserade kapitalismen. Samhällsfilosoferna Hardt och Negri talar om ”mängden” som ett uttryck för det samlade motstånd mot den numera helt integrerade och utsideslösa kapitalismen. Märkligt nog exemplifieras motståndet alltid med det som för de flesta människor tolkas som ett vänstermotstånd: t ex  demonstrationerna i Seattle 1999, Reclaim the Streets, Chiapas och de palestinska intifadorna.

I en värld där kapitalismen behärskar allt som vi rör vid, likt hos fabeln om kung Midas blir allt vi människor rör vid genast en del av kapitalismen, så finns förstås motståndet på många platser. Den globala kapitalismen är en del av oss själva, den inkarneras i alla de val vi tvingas göra mellan pensionsfonder och skomärken. Ingen undgår kapitalismen, för att travestera de kanadensiska systrarna McGarrigle. Fördelen är att den kan bekämpas överallt!.När du vägrar köpa Coca-cola, deltar i ett upprop på nätet mot FRA-lagen eller nekar telefonförsäljarna tillträde till ditt hem kan du vara en del av motståndet. En viktig del av kampen mot den globala kapitalismen är försvaret för den personliga integriteten, försvaret för en individuell sfär som inte kontrolleras av Storebror och Kapitalet i skön förening. Hardt och Negri vill länka allt detta motstånd samman i en nätverksstruktur, flytande och flexibelt. Men vad Hardt och Negri aldrig tycks göra är att ta tolkningen av motståndet till den politiska nivån.

Sverigedemokraterna är i Sverige en del av motståndet mot den globala kapitalismen. Just det, du läste rätt. SD är en del i den ”mängd” som Hardt och Negri talar om. De motsätter sig en värld där kapitalets globala cirkulation bestämmer villkoren för varje politisk handling på den lokala nivån. Om din soptunna i Tranemo skall tömmas nu eller sedan, och av vem, ja det hänger helt och hållet samman med det globala finanskapitalets avkastningsintressen. Och det tycker inte SD om. SD:s komparativa fördel är att högern inte är förknippad med den socialdemokratiska välfärdsstat som många medborgare ser som upphovet till dagens a-politiserade politik. Det är nu inte så, det är kapitalismen som gjort politiken till post-politik. Vänstern har varit lika paralyserad av kapitalismen som de flesta andra, men för SD:s sympatisörer representerar SD något som faktiskt ingen annan står för. En ren motståndsrörelse mot den globala kapitalismen.

Varför har då inte vänstern kunnat mobilisera detta motstånd? Vänstern har varit förknippad med den välfärdsstat som representerade historiens slut 1989, med kommunismen i Sovjetunionen eller åsiktsförtrycket på Kuba. I sin iver att kasta av sig detta ok rusade vänstern in mot mitten, förnekade vänster-högerskalan och sa sig stå för en medelväg. Så gick det som gick under 1990-talet. Vänsterns stora utmaning nu är att skapa en vision för framtiden och skapa ett hopp om en värld där kapitalismen inte sätter upp spelreglerna. Och den utmaningen måste ske genom organisering. Jag är kritisk till Hardt och Negris ovilja att ta motståndet från individen till organiseringen. SD har organiserat en del av motståndet.

Om min analys är korrekt och SD är en del av motståndet mot det globala kapitalet då är vägen att bekämpa dem tyvärr inte naiva förhoppningar om att ”ta debatten” eller om att ”bemöta deras argument”. Om det är bekämpa Sverigedemokraterna vi vill så måste vi bekämpa det globala kapitalet och dess förmåga att profanera allt heligt och förflyktiga allt beständigt.

Läs gärna vidare i Hardt och Negri, Deleuze och Gramsci.

Annonser

18 reaktioner på ”Credo om motståndet mot kapitalismen

  1. Det är inget fel på kapitalismen och globalisering om man skulle använt pengarna till folket och till långsiktig nytta.

    Som exempelvis Stanley Mayers uppfinningar, iställer för att förgifta uppfinnare som han.

    Se Zeitgeist.com om kapitalismen och pengarnas roll.

    Och om det gjorde någon nytta men det gör det inte.

    Hela systemet är baserat på en lögn som gör några få mäktigare bara och andra fattigare.

  2. Så vänstern har fallit på grund av ideologisk triangulering och hoppet står till socialismen. Är det samma anledning till att det går knackigt för moderaterna? Är det då högerns hopp att omfamna kapitalismen?

  3. SD är inte speciellt antikapitalistiska, snarare tvärtom. De har en ”traditionell” borgerlig ekonomisk politik.

    SD tjänar väljarstöd tack vare socialstatliga tillkortakommanden som svar på globaliseringen. Det handlar om den ekonomiska integrationen inte åtföljs av tillräcklig social integration. Två integrativa tendenser i samma fenomen. Den ena global, den andra lokal. Det är vad Zygmunt Bauman avser med begreppet glokalisering.

    När arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionärer och andra ser globaliseringens baksida i form av minskade socialstatliga kompromisser ökar behovet av trygghet. I tider av social oro tenderar därför nationalism och främlingsfientlighet att öka. Eftersom hotet upplevs komma utifrån ökar också isoleringstendenserna.

    SD politik är utifrån detta perspektiv inte konsekvent. Deras finanspolitik riskerar snarare att spä på den negativa integrationen, vilket i sin tur ser ut att öka den sociala utsattheten och påföljande oro.

    Att vara vänster och emot globaliseringen är i samma perspektiv motsägelsefullt. Negativ integration är ju grunden för ett politiskt uppvaknande med ökade krav på en korrigerande socialstatlig politik.

  4. Jonas: Jag har aldrig sagt att SD är ”anti-kapitalistiskt” och jag har heller aldrig sagt att den som är vänster bör vara ”mot globaliseringen”. Globaliseringen är själva förutsättningen för motståndet mot den globala kapitalismen, globaliseringen är ett tillstånd som gäller oss alla. SD bör enligt min analys tolkas som ett motstånd mot denna globala kapitalisms utbredning utan utsida. Det du skriver är bara empiriska exempel på hur SD väljer att frejma det motståndet (de vet förtsås inte själva att de är en del av Hardt och Negris ”mängd”.)/VS

  5. SD kan knappast betraktas som ett uttryck för Hardt och Negris spinozistiskt inspirerade mängd. Som mycket riktigt påpekas ovan så är mängden inte en politisk kraft i den bemärkelsen att den sitter i parlamentet och agiterar på torgen. Snarare är den rörelse och produktion (i motsats till reaktion) och en positiv kraft (i filosofisk mening) som vägrar befatta sig med negationer. SD är en rakt igenom reaktiv och negativ kraft som utmärker sig genom vad den säger nej till. I alla fall om man ska förenkla och skissera Hardt och Negris position. Det finns goda skäl till att ifrågasätta mängden och det politiska tänkandet kring den. Alain Badiou menar t.ex. att den spinozistiska ontologin bakom mängdbegreppet omöjliggör ett avskiljande från kapitalismen och innebär ett fixerande av motstånd vid dess utveckling (”ju värre saker blir desto bättre blir de – egentligen” ungefär).

    Man kan tillägga att det finns en viktig dimension i Imperiet som sällan förs på tal – idén om att motståndet alltid kommer först. I enlighet med Negris gamla autonoma marxistiska teorier framställs det som att framgångsrikt motstånd öppnar nya arenor för maktkamp. Globaliseringen (och imperiet självt) är ett exempel på detta då det följer på den (framgångsrika) antikoloniala kampen och den ekonomiska krisen kring 70-talets början (som följde på -68). Man skulle kunna säga att 68-vänstern i Nordväst och de rörelser den sympatiserade med var globaliseringens förtrupper och att den kapitalisering av denna utveckling som vi ser idag är stats- och ekonomiska apparaters utveckling för att komma ikapp och muta in ny mark.

  6. Tråkigt nog förefaller det som det finns ett intersektionellt kluster i globaliseringsmotståndet. En läsning av din artikel gör att vi kommer till samma problemformulering avseende det globala kapitalets rörlighet. Skillnaden är att jag inte avser att bekämpa det globala kapitalet, snarare mildra effekterna av dess rörlighet genom regleringar för att kunna utveckla transnationella välfärdsstatliga lösningar.

  7. Fantasipersonen ”Tobias Lindgren”: och genast kommer sossar och borgare att bilda allians så ni får ungefär lika mycket att säga till om som ni gör i de flesta av de kommuner ni har mandat i nu. Lite cykelställ kanske det blir i alla fall om ni är riktigt snälla?

  8. Det är en häpnandsväckande med sann tanke att nationalisterna i globlaiseringsfrågorna har intagit en vänsterståndpunkt. Det märktes tydlig under folkomröstningen om EMU där de fick husera ostört i motståndet.

    Deras kritik av kapitalismen, överheten och maktelitens ambitoner var väl så kraftfull, och förvillande lik vänsterns retorik. Vänstern uppmärksammade aldrig detta förhållande och nationalisterna fick en friplats på den politiska arenan. Vi gick miste om en historisk möjlighet att dra skiljelinjerna.

    Idag kommer nationalisterna att arbeta på en annan arena, en öppen arena med krav på jämlikt samtal. De kommer att kräva sin plats, och frågan är då om vänstern kan formulera ett motstånd.

    Vänstern måste en gång för alla kvitta sig med den bucharinska historisk-materiella syn både i sin politiska analys och i sin politiska praktik (=enhetsfronten)

    Du länkar till Gramsci utan att ge någon antydning om varför. Förhoppningsvis därför att det är uppenbart. Vidareföring av Gramscis teoribildning och ideologiska samtal måste bli en av vänsterns viktiga uppgifter.

  9. Känns lite långsökt. Det är mer känslomässiga argument som gör att Sd växer. Det är ju t.ex. så att många svenskar anser att man skall ta seden dit man kommer och den typen av invandringspolitik gällde ju ända fram till 1975 när den s.k. assimileringspolitiken upphörde. Många som röstar på Sd vill ha den politiken tillbaka.

    Många SD-väljare vänder sig också emot den gettoisering som har skett i många förorter runt de största städerna. De etablerade partierna vill inte ta i detta problem t.ex. Alliansen pratar bara om jobb som lösningen på de problem som finns. Sossarna har ju skapat dagens system med bidragsberoende.

    Jag tror att Ni gör det alltför komplext när Ni pratar om globalt mostånd och att det skulle vara roten till att Sd växer.

  10. Jag tror att du gör det för enkelt för dig. Det är klassisk högerpopulistisk politik, som visserligen spelar på känslomässiga frågor, och tryggt återtåg till gamla tider, men det är resultatet av en genomtänkt politisk strategi, vars mål är makt, när tillfället ges, och en mycket repressiv politik. Därför kan de inta vänsterståndpunkter.

  11. Nej jag tror inte att jag förenklar saken. Det är herr Nilssons egna åsikt i sådana fall. De allra flesta som röstar på Sd gör det eftersom de anser att den förda invandrings- och flyktingpolitiken inte fungerar. Sd kommer om de får förtroendet av folket efter nästa val att driva igenom sina frågor ungefär som Dansk Folkeparti har gjort i Danmark. Man sitter inte i knät på varken socialister eller borgare utan stöder dem som är villiga att kompromissa i SDs frågor. Skall bli mycket intressant att se hur det kommer att gestalta sig om Sd når 7-8% i valet 2010.

    Jag är inte familjär med de teorier som det pratas om ovan och det är nog inte större delen av svenska folket heller. Det behövs inte. Det räcker att se att vi lever i ett otryggare Sverige och Sd är en del av lösningen eftersom de för upp frågor till debatt som de andra riksdagspartierna varken vill eller vågar diskutera.

  12. Dexter: ”De allra flesta som röstar på Sd gör det eftersom de anser att den förda invandrings- och flyktingpolitiken inte fungerar.” ANSER var ordet för dagen. Frågan är om de även ANSER att etnisk rensning är en konkret lösning på de problem de TROR sig se. Av just den anledningen är det önskvärt (inte minst av demokratiska skäl) att det svenska folket bildade sig en aning i poltiiska frågor snarare än att gå runt och tycka en massa saker om vad de inte VET.

    Sverige är inte otryggare, faktum är att det är tryggare än vad det någonsin varit på många sätt. Att de sociala rättigheterna urholkas är en konsekvens av en förd högerpolitik. Sd stödjer denna politik och vill dessutom exempelvis begränsa fackföreningarnas möjligheter till konfliktåtgärder.

  13. Några förtydliganden:

    1. SD kan som fenomen vara en del av motståndet mot den globala kapitalismen utan att SD som parti har detta motstånd på agendan.

    2. Vi bör också alltid analytiskt skilja mellan förklaringar till ett fenomens ursprung och förklaringar till att ett fenomen får genomslag/tillväxt eller motsvarande. Dessa två förklaringar behöver inte (är oftast inte) alls av samma typ.

    3. Att bekämpa den globala kapitalismens utsideslöshet betyder inte att regleringar m m är uteslutet. Begreppet ”bekämpa” inkluderar alla former av motstånd (i mitt fall dock endast pacifistiskt sådant). Men eftersom den globala kapitalismen är utsideslös så blir det en form av inre motstånd. Min uppmaning till vänstern är att detta motstånd måste organiseras, kanaliseras och koncentreras.

    4. Vänstern bör också sluta låtsas som om allt ”motstånd” per definition är ”vänster”. Det är det inte.

    5. Globaliseringen är nödvändig för såväl den globala kapitalismens utsideslöshet som för motståndet mot den globala kapitalismen. Globalisering är en form av tillstånd som vi befinner oss i, det är inget man kan vara för eller emot. Fisken är inte för eller emot vatten, den lever i det och måste leva i det. På samma är det med oss och globaliseringen.

    6. Från Gramsci går det en klarröd tråd via Deleuze, Foucault och delvis Derrida och fram till Hardt och Negri. Men fortfarande saknas vänsterns organisatoriska svar på hegemonin-diskursen-imperiet. Vänstern vevar fortfarande industrisamhället gamla visa och tror att det är i mitten och via en fortsatt kompromiss man skall gå. Dagens kapitalism låter sig inte tämjas så lätt./VS

  14. Till signatur Krigstid: Varför svamlar Ni om etnisk rensning? Det har ingenting med saken att göra. Det är ingenting som någonsin har funnits på SDs agenda. Att Sverige i mångt och mycket har blivit ett otryggare land kan officiell statistik över misshandel visa (källa: Brå). Det ökar i princip för varje år. Sen har vi det där med den dagliga tryggheten. Nyligen har det ju varit reportage på TV om vardagsbrottslihet som visar på problem med tryggheten för medborgarna.

    Till Vänstra Stranden: Mycket bra punkt 4 i förtydligandet. Där ligger kärnan till vänsterns problem. Rättvisa eller motstånd kommer inte bara från vänster. Det är dags att inse att höga skatter inte automatiskt leder till rättvisa.

Kommentarer inaktiverade.