Lars Ohly och Norman Mailer

I DN idag tar Lars Ohly – äntligen – tag i skol- och utbildningspolitiken. Som jag nämnt här tidigare är det uppenbart att V nu insett att frågor om utbildning och skola är vänsterfrågor och att den borgerliga disciplin-skolan är lika illa som den medelklass-skola som vuxit fram under senare år.

Och idag har Norman Mailer dött. En person vars böcker jag läst med oerhörd entusiasm. Den senaste jag läste var (”Patrioten/Harlot’s Ghost”) och dess närmare 1 000 sidor var ett företag att ta sig igenom, men förstås alldeles lysande. Hans litterära arv är humanism, brutal rättframhet och storslagenhet i en unik kombination.

Annonser

3 reaktioner på ”Lars Ohly och Norman Mailer

  1. Några ord i rättan tid från Ohly! Sahlins kryperi för borgarna i skolfrågan har gett mig sura uppstötningar hela kvällen. Bra med den stenhårda attityden mot friskolor. Det enda jag saknar är fokus på vuxenutbildningen – i ett ”kunskapssamhälle” där ett ”livslångt lärande” är idealet kan man inte skära ner på den verksamheten så brutalt som borgarna gör. Maud Olofsson kan snacka hur mycket hon vill om att konkurrera på världsmarknaden – det är med ständigt förnyad kunskap och utvecklad expertis vi kan göra det, inte med en modell som misstar all tjänsteekonomi för överklassnära tjänster.

    Jag tror att Ohly vurmar för Komvux. För att vara uppriktig så sa han det faktiskt så att jag hörde det. Konstigt att det inte kom med tydligare. SOm sagt, det är inte genom fler lågavlönade städare som vår ekonomi konkurrerar på världsmarknaden./VS

  2. Jag tycker att Ohlys uttalande är mycket tunt och hans argumentation mot den nuvarande regeringen är synnerligen tomt. Istället för att kristisera regeringens konkreta åtgärder så kommer han med uttalanden som:

    ”Det är sannolikt så att vi nu för första gången i vår historia har en regering som har som ambition att sänka utbildningsnivån i samhället.”

    ”Till skillnad från de borgerliga partierna anser jag att eleverna behöver mer kunskap. För detta krävs en rejäl satsning på fler lärare och mindre klasser i skolan.”

    Det är väl bara den gamla vanliga vänsterretoriken att borgarna har en dold agenda. Samma typ av retorik som borgarna alltid har använt mot vänstern: ”Vad de än säger är der bara ute efter att införa en kommunsistisk diktatur”. Vi vore mer betjänta av en öppen debatt där man utgår från att motståndarna menar vad dom säger och kritisera deras argument. I det konkreta fallet uppfattar jag det så att folkpartisterna genomför sin ”ordning” i syfte att förbättra kunskaperna hos eleverna. Jag tror att deras väg är galen, men jag tycker inte heller att resultaten av de senaste årens skolreformer är bra. Och Ohlys enkla recept med fler lärare och mindre klasser känns inte riktigt genomtänkt. Nog finns det djupare problem att diskutera i skolvärlden, vars lösningar kanske inte kan hittas i klassiska recept om mer resurser eller ideologiska paroller om borgares dolda agenda och friskolors profithunger.

    Visst blir det polariserat och visst var artikeln bitvis urvattnad. Men för mig var det en klar signal om att skolan inte bara är ett område för de borgerliga. Äntligen finns en offensiv vänsterpolitik på skolans område, inte bara försvar för en skola som idag visserligen är bra i stora delar men som inte klarar de sämst rustade. Vad tycker du själv att man borde göra?/VS

  3. ”Vad tycker du själv att man borde göra?”
    Det vet jag förstås inte. Jag tror att de stora förändringar som har skett och som sker inom informationsteknik och ökad kunskapsnivå i allmänhet gör att det inte går att återupprätta lärarnas auktoritet som ”de som har kunskap”. Jag tror också att det finns en bristande vilja hos elever att skaffa sig kunskap, kanske ser man inte kunskap som någon väg till framgång och lycka. Vi står i en situation som är ny och följaktligen kräver nya grepp. Jag har verkligen inte någon lösning, men en omfattande diskussion utifrån dagens perspektiv bland de som har stor inblick i problemen är önskvärd. Många olika angreppssätt borde kunna prövas, vilket jag tror kan främjas genom personliga initiativ i friskoleform.

Kommentarer inaktiverade.