Kriget i Afghanistan håller på att förloras av alla. Det var dömt att förloras redan från början i alla fall om man med ett vunnet krig menar en militär seger.
När Frankrike påbörjade sina försök att bibehålla Indokina, redan 1946, trodde man sig så småningom om att kunna skapa en lösning där kolonialmakt och koloni skulle kunna hitta en fredlig samexistens. Från och med det ögonblick när de amerikanska ”rådgivarna” kom in var den idén dömd att dö. När Frankrike 1954 lämnade vad som skulle bli Vietnam var delningen accepterad och en politiskt lösning uppnådd. Förhandlingspappren hann inte arkiveras innan striderna började igen, USA fann sig föranlett att hjälpa Sydvietnams armé mot motståndet (FNL) som var baserat i norr. Resten är historia.
Det som sker i Afghanistan är i mångt och mycket samma sak som det som hände i Vietnam. Året 1981 ockuperade Sovjetunionen Afghanistan, amerikanerna beväpnade då mujaheddin för att motstå kommunismen, Sovjetunionen föll och mujaheddin – nu omvandlade till talibaner – fick makten. De angrep då den hand som fött upp dem och USA försvarade sig, med bistånd från stora delar av västvärlden. Afghanistan utlovas nu demokrati, välstånd och lugn med hjälp av mlitära strategier, vilka skall skydda de civila insatser som alla vet är de enda som fungerar.
Historien upprepar sig, någon fars är det emellertid inte. Snarare Apocalypse now.
Att Sveriges försvarsmakt är delaktiga i den process som med största sannolikhet kommer att leda till djupare skyttegravar mellan Kiplings väst och öst och så småningom om något decennium till förhandlingar som innebär att västvärlden drar sig ur Afghanistan är verkligen sorgligt. Allt tal om FN-mandat är bedrägeri, vad som finns är en styrka (ISAF) som har ett säkerhetsrådsmandat att i syfte att utrota terrorismen i världen hjälpa den afghanska regeringen att klara säkerheten i Kabul (resolution 1386), något som nu utvidgas till i princip hela landet och till skydd av civila och uppbyggnad av säkerhetsinfrastruktur (resolution 1833). Någon FN-trupp i termer av fredsbevarande är det inte tal om. Därutöver är USA tillsammans med ett stort antal länder inbegripna i ”Operation Enduring Freedom” som är en styrka utan FN-mandat. Eftersom ISAF numera också leds av NATO är det hart när omöjigt att hålla isär dem.
Det finns hur många goda argument som helst för att stödja demokrati och fred i hela världen – försvarsministern brukar anföra alla på en gång – men varför är vi då i just Afghanistan? Varför sker inte en utökad satsning t ex i Kongo? Eller varför intervenerar inte världssamfundet genast i Somalia, Eritrea eller Västsahara? Svaret är förstås att trupperna är i Afghanistan därför att detta land ansågs vara hemvist för de grupper som angrep västvärlden, tydligast den 11 september 2001 vid angreppet mot New York och USA. I praktiken är det dock USA själva som beväpnat talibanerna (för att strida mot Sovjetunionen), Pakistan (USA:s gode vän) som genom sin bristande kontroll av det norra territoriet härbärgerat dem och Saudiarabien (USA:s gode vän) som närt dem ideologiskt.
Så länge svensk utrikespolitik inte kan finna något annat sätt att uttrycka sin närhet till USA än total underkastelse så kommer inte Afghanistan att få leva i fred. Den dag vi inser att det är från sina bästa vänner man skall få höra de beska budskapen kanske världen blir annorlunda. Med den nya Obama-regimen finns öppningar för diskussioner, ta dem!
VÄNSTRA STRANDEN 
Jag tror nog inte att USA m.fl (Sverige bl.a.) krigar i Afghanistan för att man anser att 9/11 styrdes därifrån. Man är nog istället där för att försöka säkra en transportväg för olja/gas från de ostliga, tidigare sovjetiska republikerna. Man litar inte på Rysslands välvilja vad gäller den saken.
Om det handlade om 9/11-attacken, så har man ingen rimlig anledning att vara där fortfarande – och producera fler terrorister.
Demokrati handlar det under alla omständigheter inte om. Förresten står ordet ”demokrati” idag för samma sak som ”civilisation” gjorde under 1800-talets kolonialism. Leopold var ju bara i Kongo för att ”civilisera” vildarna där.
Öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två, är en rad av Kipling som ofta används för att befästa en slags mur mellan österlandet och den västerländska kulturen. Men redan i de efterföljande meningarna framgår det att Skaparen inte bryr sig om några gränser. I det ligger diktens verkliga dimension. Värd att kontemplera över.
I allt väsentligt handlar insatsen i Afghanistan om att bygga upp en ordningsmakt stark nog att slå vakt om den demokratiska process som inletts i och med valet. Som jag tolkar dig menar du att det internationella militära engagemanget bör avbrytas, mot bakgrund av att misstag skett på slagfältet, plus lite historia kopplat till kalla kriget och kolonialmakternas sammanbrott.
Tror du på allvar att färre civila afghaner kommer att lida i ett sådant scenario? Tror du att de flickor som i dag får gå till skolan kommer att få fortsätta att göra det? Kommer tillgången till sjukvård, som ständigt utökas, att fortsätta öka?
Naturligtvis ligger också ett internationellt säkerhetsperspektiv i botten, till skillnad från i Kongo, Västsahara och Eritrea. Men gärna ett ökat engagemang även i dessa regioner.
Jag uppskattar annars din blogg. Allt gott!
Kerstin: I grund och botten tror jag att det är terroattackerna som orsaken, Man skulle kunna kalla det ett nödvändigt (men möjligen inte tillräckligt) villkor för den svenska närvaron i Afghanistan.
Marcus: Jag tycker inte att det bara är att dra tillbaka trupperna, men jag vill se en övergång till rakt igenom civila insatser, ett svenskt ifrågasättande av OEF-insatsen er se och en problematisering av ISAF. Jag vill också se en respekt för FN-mandatet i så motto att man inte blandar ihop ISAF med regelrätta fredsbevarande trupper i t ex Kongo.
Jag menar att de argument Tolgfors anför för den svenska insatsen i Afghaistan skulle kunna användas för interventioner på en mängd ställen i världen, i grund och botten är vi Afghanistan eftersom USA blev angripet 2001.
Det betyder inte att vi direkt kan avbryta operationen, men jag vill se en avveckling och övergång till helt andra former av assistans. Det var fel av USA redan från början att ge sig in militärt i Afghanistan och jag vill inte att det hela skall utveckla sig till ett nytt Vietnamkrig. Det blir inte världen bättre av.
Tack för uppskattning f ö.
VS
Det är tragikomiskt att Sverige skickar sina få kvarvarande soldater till Afghanistan. Och skrattretande att de skulle vara där för att skydda flickor och kvinnor.
Det är möjligt att ockupationerna av de muslimska länderna kommer visa sig vara en likadan hävstång för vänsterns uppsving i väst, som Vietnamkriget var på -60 0ch -70-talen. Hoppas det!