En ny vänsterpolitik? fredag, dec 28 2007 

Inför det nya året skriver idag vänsterpartisten Staffan Norberg om Vänsterpartiets förslag till ändringar i partiets principprogram på DN:s debattsida att

Det nya förslaget till principprogram rymmer i konsekvens med självbilden nästan inga förändringar trots den politiska marginaliseringen. För den som tror sig sitta inne med en absolut sanning har väljarnas betyg tyvärr föga betydelse.

Men de ändringar som föreslås inför kongressen 2008 ligger alla nära den vänsterpolitik som Norberg efterfrågar. Jag har därför svårt att se relevansen i hans kritik. Programförslaget (kan laddas ned här) diskuterar en grön politik fylld av ekonomiska styrmedel, sätter in rasismen i en samhällsanalys och pekar ut några policyområden där vänsterpartiet har en särskild roll, däribland transportpolitik, djurrätt, rovdjursfrågor samt bostadspolitik. Alla de förändringar som föreslås ligger i linje med den kritik mot den tidigare politiken som t ex “Vägval Vänster” och Staffan Norberg fört fram. Förändringarna speglar också dagens debatt bland yngre vänsterinriktade väljare.

Vänsterpartiets programkommission - ledd av Ali Esbati - har visat skicklighet och känslighet för såväl behoven att stävja väljarflykt som av att lyssna på kritikernas synpunkter.

Samtidigt skall sägas att Norbergs kritik träffar en mindre del av vänsterpartiets yngre sympatisörer - och dessvärre hos en del partiaktiva också - där konspirationsteorier, moralism och generell kverulans är legio. En sådan hållning är emellertid politiskt ofruktbar och denna grupp utgör också en minoritet i partiet. 

Jag tycker det är modigt av programkommissionen att inte försöka gå känslorna av frustration till mötes. Istället har kommissionen tagit fasta på politisk relevans och i förändringsförslagen formulerat politiskt realistiska alternativ med tydlig vänsterposition. Programmet kommer, om det antas, att innehålla en kluvenhet mellan gammalt och nytt. Låt oss hoppas att det vi ser är födslovåndorna inför något helt nytt. Det kan bli ett intressant år 2008 för Vänsterpartiet.

Ett riktigt Gott Nytt År tillönskas därmed alla läsare av Vänstra Stranden!

Jasså, jul? måndag, dec 24 2007 

Inledde julaftonen med att sticka nejlikor i apelsiner och lyssna på After Shaves “Killen i Krubban” och “Nya Julevangeliet” från “Jasså Jul” (2001). Kritiken mot den kommersiella julen är konventionell, men inte desto mindre träffande.

Julnatten är den natt när processen med att återlösa världen påbörjades, så tror den kristne varav jag är en. Den natt då en tonårig ensam flicka födde ett barn med okänd far, bland åsnor och får i ett stall, hjälpt av en man som lovat henne och barnet stöd trots att barnet inte var hans. En liten familj på vandring, ett offer för byråkrati i ett ockuperat land. 

Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv? Med vad skall hon då återköpa sitt liv? (Matt 16.26) Barnet i krubban i stallet återlöste oss, dig och mig, till det liv vi var ämnade. Ett liv i ansvar och omsorg om allt skapat. Julen kan vara en påminnelse om att det är vi som skall vårda barnets vision om försoning, förlåtelse och nåd och förmedla den till en värld som så väl behöver få veta att den är återlöst. 

Alltför lite verkstad i klimatpolitiken torsdag, dec 20 2007 

Fler svenskar flyger utrikes. Luftfartsverkets statistik för november visar att utrikespassagerarna ökat med nio procent. Planen är större och tar fler passagerare (något Ekot inte nämnde i sin rapportering i morse) men trots det har utrikesavgångarna ökat, dock endast med två prcent. Inrikesflyget minskar dock, glädjande nog.

Vad som behövs för att verkligen påverka det som idag populärt kallas “klimathotet” är politiska åtgärder och inte vädjande till människors samveten. Den politiska och ekonomiska incitamentsstrukturen måste istället förändras på ett sådant sätt att det blir fördelaktigt ur resurssynpunkt att bete sig miljövänligt. Men det är svårt att genomföra för en regering som sätter kortsiktig individuell frihet, fri företagsamhet och fri konkurrens före framtidens långsiktiga krav. Med hjälp av EG-domstolen, den borgerliga regeringen och den alltmer monopoliserade europeiska marknaden drivs Sverige in i en situation där ingenting får hindra den fria rörligheten och rätten att sälja så billigt som möjligt. En idé som när den lanserades på 1700-talet tänktes gynna den enskilde, men som idag i första hand gynnar det ansiktslösa finanskapital som driver runt i jakten på bästa vinstmarginal.

Mer kring det faktum att kunskap om vad som är bra för miljön inte leder till ett agerande som är bra för miljön kan man läsa i Petra Krantz Lindgrens bok “Att färdas som man lär?”

Så, flygen till Thailand lär gå i skytteltrafik ännu i många år. Likt Titanics passagerare kommer vi stå på våra olika däck men likväl alla följa med i djupet.

God Jul! Vart ni än reser :-)

Lite ljus i mörkret Onsdag, dec 19 2007 

I denna mörka tid får man försöka se framåt, mot den blåvita ljusningen och vårsolen! Blåvitts spelprogram.

Socialdemokratisk dubbelmoral i trafikpolitiken Onsdag, dec 12 2007 

Kanske kan Göteborg införa trängselavgifter, rapporterar Ekot idag. Lysande! Det socialdemokratiska kommunalrådet Annelie Hulthén förklarar varför socialdemokraterna är negativa till trängselavgifterna men kan tänka sig att finanisera nya motorvägar med avgifter: “trängselavgift är ju något annat än bompengar på en bro eller en motorväg”.

Antingen är det hon säger falskt eller en logisk självklarhet. Paradoxen är ju att SAP tydligen anser att det är helt OK att fortsätta främja bilismen med hjälp av avgifter från bilisterna själva, men helt negativa till att använda samma avgifter för att stävja bilismens negativa följder. Trängselavgift och bompeng är två sidor av samma mynt. Vilket man föredrar säger allt om hur trovärdig man är som miljöpolitiker. 

Alltså, gärna klimatpolitik men först en rejäl motorväg!

Afrikansk folklore? söndag, dec 9 2007 

I söndagens papperstidning skriver SvD - från EU-toppmötet mellan Afrika och EU i Lissabon - under en bild av fem svarta män och en vit att

Under toppmötet syntes mest kostymer. Många afrikanska ledare hade valt att följa den europeiska klädkoden.

Vad hade skribenten tänkt sig? Leopardskinn och lustiga hattar? Bastkjolar och spjut?

Men det är väl också förklaringen till att Fredrik Reinfeldt inte bar folkdräkt. Tror ni inte? Han följde också “den europeiska klädkoden”.

Försvarsberedningen öppnar tydligt för NATO Onsdag, dec 5 2007 

Försvarsberedningen lämnade igår sin bedömning av hotbilderna mot Sverige till försvarsministern. Jag har inte haft möjlighet att läsa hela utredningen men ett par saker i sammanfattningen får mig verkligen att höja på ögonbrynen.

I sammanfattningen anges att Sverige “inte skall vara passivt” om ett annat EU-land angrips, liksom om ett annat nordiskt land angrips. Och att Sverige “förväntar sig” att dessa länder agerar likadant. Är det NATO:s ömsesidiga säkerhetsgarantier som nu skrivs in i svensk politik? Vill vi bli undsatta av ett land vars medlemskap i en militärallians innebär att vi tas in under ett kärnvapenparaply?

Samma resonemang försökte statsminister Carl Bildt föra i början av 1990-talet när han talade om att vi inte kunde “stå likgiltiga” för ett angrepp på de baltiska staterna. Och samma fråga som ställdes då kan ställas nu: Vad betyder detta i operativa termer?

När beredningen tonar ned de militära hoten från Ryssland menar jag att beredningen resonerar ologiskt. Om man förväntar sig stöd till Sverige - eller svenskt stöd - i ett skarpt läge så kommer rimligen den ryska misstänksamheten stiga till oanade höjder. Putins ovilja att tillåta baser för amerikanskt missilförsvar i östra Europa är bara en försmak.

Jag tycker också att det är patetiskt att säga att det värsta hotet mot Sverige är klimathotet. Vad har försvaret med det att göra? Taktiken är en maktstrategi, precis som att alltid svara “Jesus” på varje teologisk fråga. Det är alltid rätt, men avleder uppmärksamheten från som frågeställaren vill veta samtidigt som det är omöjligt att säga emot.

Fotboll - det ultimata hotet mot nationen? söndag, dec 2 2007 

Fotboll är ofta en anledning till nationell yra. Nationalsång, nationella fanor och färger är kutym på landskamper. SvT:s Sportnytt ikväll tog upp en pågående diskussion kring kvaliteten hos fotbollslandslagen. Bakgrunden var EM-lottningen - där Sverige väl hamnade sisådär - och att England hamnat utanför EM i juni 2008.

Europeiska klubblag, som är affärsföretag, köper in alltfler utländska färdigskolade spelare. I länder som England och Sverige kan det bli svårare att hitta vassa spelare för landslagsspel. Kvaliteten på landslagen sjunker medan klubblagen, och därmed ligan, kan hålla sig på topp.

Denna utveckling visar på den inkonsekvens som blir följden av att hålla fast vid landslag, nationsturneringar och medborgarskap samtidigt som vi i konkurrens vill utse de bästa lagen. Principen om landslag och principen om konkurrens går helt enkelt inte ihop på lagsportens område. En betoning av det nationella måste leda till satsning på seriös fotbollsutbildning och ungdomssatsningar i varje land, en betoning på konkurrens måste istället leda till ren elitsatsning utan blick på medborgarskap - och på sikt verkliga övernationella ligor bara för klubblag utan nationella seedningsregler.

Är fotbollens affärsdrivande verksamhet det ultimata hotet mot nationalismen?

För övrigt borde ni lyssna på Raul Paz!